Skip to main content

Interpellation gymnasievalet

Med anledning att Värmdö kommun hävdar att kommunen inte ingått något samverkansavtal om en gemensam gymnasieregion vill Vänsterpartiet ha besked om hur och varför allt blev så fel.

  

2008-01-28

Interpellation

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande

Angående gymnasievalet 2008

Med syftet att skapa en gemensam gymnasieregion har KSL under flera år utrett hur detta skulle kunna organiseras. Enligt uppgift fanns under hösten 2007 ett avtalsförslag klart. För att gälla skulle länets kommuner godkänna och underteckna avtalet.

Eftersom gymnasievalet skulle ske under januari och februari i år var det dessutom angeläget att respektive kommun snabbt i vederbörlig ordning tog ställning till förslagets innehåll. Enligt tillgängliga uppgifter har detta också skett i flesta av länets kommuner.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i Värmdö hävdar dock att så inte har skett i Värmdö. Vid sitt sammanträde den 24 januari 2008 beslutar nämnden att Värmdö kommun inte har ingått något samverkansavtal.

Värmdö kommuns sena ställningstagande ställer genom detta beslut till det för länets kommuner och alla elever i årskurs nio.

Eftersom Värmdö kommuns sena behandling och beslut i frågan försvårat, för att inte säga nästintill gjort det omöjligt för länets elever, att välja gymnasium är det viktigt att vi nu ordentligt reder ut hur allt kunde bli så fel.

Med hänvisning till det ovan anförda ställer jag följande frågor till ordföranden för gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande:

  • Delar du vår uppfattning att Värmdö kommuns tillkortakommande ställt till stora problem för länets alla elever i årskurs nio, deras föräldrar och samtliga länets kommuner?
  • När fanns samverkansavtalet klart för behandling och vilka åtgärder vidtogs då av nämndens presidium?
  • Hur och när diskuterades förutsättningarna för Värmdö kommun att fullt ut delta i den gemensamma gymnasieregionen?
  • Vilka problem skulle en gemensam gymnasieregion få för Värmdös ungdomar och Värmdö kommun? Vad skulle det kosta?
  • Slogs ni aldrig av tanken att reformen borde skjutas på ett år?
  • Vi kan väl alla konstatera att en rad fatala misstag har begåtts. Jag vill därför också fråga om dessa misstag beror på brister i tjänstmannaorganisationen eller tillkortakommanden i kommunens politiska organisation/ledning?
  • Vilka åtgärder måste vidtas för att inte liknande misstag skall ske framöver?
  • Skall någon utvärdering av det inträffade ske?

                                                                 Mats Skoglund (v)

 

                                                                                                      

                                                                   

                                                                                                  

 

 

        

 

 

 

 

 

   

Ersättaryttrande till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Ersättaryttrande till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden angående gemensam gymnasieregion

Mot bakgrund av att eleverna och deras föräldrar inför valet av gymnasieutbildning inte känner till förutsättningarna för detta val borde Värmdö kommun begära att införandet av den gemensamma gymnasieregionen skjuts upp till nästa år.

Gustavsberg 080124
Daniella Sjölund (v)

 

Tack å ajö!

Sedan ett antal år är även Värmdöborna inbegripna i begreppet ”nollåttor”. Jag lämnar nu i starten av 2008 nollåtta området för Österlen…

Efter en hel del år i Värmdöpolitiken tackar jag alla politikerkollegor, kommunmedborgare å andra som kommit i min väg. För samarbete, debatt och glädje…
Jag önskar er alla ett gott nytt år. Som sagt det är ert år i år för alla är ni nollåttor!
Hälsningar Göran Björkman tidigare ledamot i bl.a. fullmäktige, föreningsordförande po.sekr. m.m.

V-Värmdö:s förslag till budget 2008

Värmdö kommun skall vara ett föredöme för en rättvis och hållbar utveckling med minskad miljöpåverkan, minskade klassklyftor och ökad jämställdhet.
Vänsterpartiet vill bekämpa rådande orättvisor, vi vill bygga bostäder för dem som inte vill eller har möjlighet att köpa sin bostad. Vi vill höja de orimligt låga lönerna inom de kvinnodominerade yrkena. Vi vill ha mindre barngrupper i förskolan och fler vuxna i skolan. Vi slår vakt om kulturen.
Läs hela budgeten i pdf dokumentet…

Klicka på länken!!

Tankar från ett nämndmöte…

Vanligen fattas en del märkliga beslut när Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden möts. Men ibland är det värre än vanligt!

 Idag hade vi uppe ett gammalt ärende. En person som köpt en
mycket fin skog på Ingarö har tidigare velat bygga 130 hus där. Grannarna
protesterade mot idén. Skogsstyrelsen, Naturskyddsföreningen, Länsstyrelsen och
Kommunekologen bedömde skogen för värdefull ur miljösynpunkt.

 Ärendet har krympt i omgångar. Nu återstår bara ett hus som
ägaren vill bygga åt sig själv. Han har bombarderat nämnden med nya förslag och
överklagat avslagen till länsstyrelsen, länsrätten, miljödomstolen osv. Inget
har hittills godkänts.

Fastigheten går ner mot Ingaröfjärden med en klippa där
utsikten tar andan ur en. Den är lätt tillgänglig och används till promenader,
picknick och bär- eller svampplockning. På klippan vill ägaren bygga huset.

Några grannar vill köpa för att bilda naturreservat så alla
får behålla tillgång till marken. Ansökan ligger hos länsstyrelsen.

Jag kommer intet ont anande till nämnden. Fastighetsägaren
önskar nu förhandsbesked om att få bygga straxt utanför strandskyddet på 100 m.
Men Länsstyrelsen har just bestämt, att man inte får bygga där på tre år, medan
naturreservatsfrågan behandlas. I möteshandlingarna hade nämndens arbetsutskott
föreslagit att vi skulle vänta med beslut. Därför såg det ofarligt ut.

Nu ville Johan från fp ändå att vi ska ge positivt
förhandsbesked. Jag tror inte mina öron. Jag vet ju att han inte vill att det
ska byggas här. Jag vet också att en av moderaterna har samma åsikt. Vad menas?

Ordförande Erik (m) tar ärendet till omröstning. Alla
borgerliga röstar för??!! s röstar mot. (Själv får jag inte rösta för jag är
bara ersättare utan rösträtt. v och mp är för små för att ha ordinarieplaster i
nämnden.) Trots att 5 av nämndens 8 ordinarie egentligen inte vill bygga så
blir det detta resultat. Jag kan inte tycka att detta är tecken på väl
fungerande demokrati.
Då ställer jag frågan om beslutet är giltigt. Ska inte
grannarna ges rätt att yttra sig först? Jo! Nämnden tvingas riva upp beslutet
och ska återkomma när grannarna har sagt sin mening. Ordförande Erik menar att
det förra beslutet ändå visar vart det lutar. På så sätt antyder han brist på
respekt för grannarnas mening och visar att den inte betyder något.

Spännande fortsättning lär följa!!!?
Bertil Krakenberger (v)

 

Eventuell privatisering av Värmdö gymnasium

Alliansen för Värmdö överväger att privatisera rubricerande gymnasium.

Att skolan inte ligger i Värmdö, att de flesta eleverna inte
är Värmdöbor och att de flesta i personalen är positiva till att driva
gymnasiet som ett personalkooperativ anges som skäl till en eventuell
privatisering/avknoppning av Värmdö gymnasium.

Utan att vare sig ta ställning för eller emot de ovan nämnda
skälen ställer jag följande frågor till gymnasie och vuxenutbildningsnämndens
ordförande:

  • Till vilket värde är Värmdö Gymnasium
    bokfört till?
  • Vad är marknadsvärdet på Värmdö
    gymnasium?

 Mats
Skoglund (v)

 

Alla människors lika värde – även i idrottsrörelsen

Sveriges största folkrörelse brukar idrottsrörelsen, med ca 3 miljoner utövare, med rätta kallas Idrotten kan ge såväl utövare, ledare, publik m fl stora och vardagliga upplevelser. Den kan ge många en rikedom i sina liv och påverkar såväl unga som gamla, kvinnor och män och de normer som finns i samhället. Idrotten måste därför sägas ha ett oerhört stort ansvar för de värderingar som de står för.

Allas möjlighet att delta är ett av idrottsrörelsens mål.
Det är ett högt ställt mål och kräver såväl lokala som nationella initiativ för
förverkligas. Vi är självklart många som hoppas och på olika sätt försöker
bidra till att målet ska nås. Men än är vi inte där.

Det finns en tendens till ovilja eller oförmåga inom
idrottsrörelsen till att se att det finns en heteronormativitet och att
personer med annan sexuell läggning, homo- och bisexuella därmed riskerar att
stötas bort. Många verkar anse, precis som med jämställdhet, att det inte är
ett ansvar för idrottsrörelsen utan att idrottsrörelsen enbart ska hålla på med
idrott. De väljer att blunda för de kränkningar som bi- och homosexuella därmed
riskeras utsättas för, något som alltför många troligtvis redan har erfarit.

Det finns en del omedvetna
föreställningar som att alla är heterosexuella, att alla "behandlas lika" och
att huvuduppgiften för en klubb är att hålla på med idrott, och inte att
engagera sig i annat Vi har tagit del av idrottsledares offentliga uttalanden
som tydligt talar för att det behövs ett genomgripande arbete för att välkomna
alla, vilket är vår övertygelse att idrottsrörelsen egentligen vill.

 
Men hur är det med den saken i vår kommun? Hur jobbar
idrottsrörelsen med grundläggande värderingar och för allas delaktighet,
oavsett sexuell läggning? Används våra skattepengar till att stärka homofobin
eller för allas delaktighet? Hur kan vi som kommun bidra till ökad delaktighet
inom idrottsrörelsen med de skattemedel vi valt att satsa?

Det är frågor som berör väldigt många av kommunens
medborgare och som kräver svar. Vänsterpartiet hoppas därför att det finns ett
intresse bland kommunens politiker och tjänstemän att ta tag i frågan och
undersöka tillståndet inom idrottsrörelsen och utifrån det också ställa krav
för att föreningarna ska få ta del av skattemedlen.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi:

  • att Värmdö kommunfullmäktige beslutar
    att genomföra en grundläggande undersökning av hur idrottsrörelsens arbete
    inom kommunen bedrivs för att nå målet om allas delaktighet oavsett
    sexuell läggning.
  • att kriterier fastställs utifrån
    ovanstående mål för att kommunen ska betala ut stöd till idrottsrörelsen
  • samt att dessa kriterier sedan följs upp
    kontinuerligt

 

Bara vanligt vatten…

De senaste tre åren har konsumtionen av buteljerat vatten, vatten på flaska, ökat med 36procent och koldioxidutsläppen fördubblats till 34 000 ton. Detta motsvarar de årliga utsläppen från cirka 12 300 bilar.

I Sverige är flaskvatten runt 1000 gånger dyrare än kranvatten,
som kostar omkring ett öre per liter. En stor konsument av flaskvatten är den
offentliga sektorn.

 
Vår erfarenhet är att konsumtionen av flaskvatten, i samband
med sammanträden, är av ringa betydelse. Vid kommunfullmäktiges sammanträden
serveras dock vatten i burkar. Vi – Vänsterpartiet – har tidigare påpekat att
detta är slöseri med resurser och framhållit att kranvattnet är ett bättre
alternativ. Detta har tyvärr inte tagits på allvar. Nu när alliansens
miljöminister, Andreas Carlgren, uppmanat beslutsfattare i kommuner och
landsting samt övriga delar av den offentliga sektorn att fatta policybeslut
att använda kranvatten i stället för flaskvatten återupprepar vi vår uppmaning
till kommunfullmäktige: byt ut burkvattnet mot kranvatten.

 
Vänsterpartiet anser att det borde vara en självklarhet för
Värmdö Kommun att dricka kranvatten istället för burk- och flaskvatten, både av
miljöskäl och ekonomiska skäl. Vi menar att det är dags att ta
miljökonsekvenserna av den ökade konsumtionen av burk- och flaskvatten på
allvar. Inte minst leder transporterna av flaskvatten till stora utsläpp som
lätt kan undvikas om man i stället använder vårt förstklassiga kranvatten.

Vi föreslår att kommunfullmäktige beslutar:

  • att
    utfärda en rekommendation om att kommunens verksamheter och bolag upphör med
    inköp av burk- och flaskvatten till förmån för kranvatten samt
  • att
    kommunfullmäktige för egen del beslutar ersätta burkvattnet med kranvatten.

Göran Björkman
(v)    Helena Valentin (v)    Bertil Krakenberger (v)    Mats Skoglund (v)

Återvinning eller inte?

Enligt uppgift är återvinningsstationen på Runmarö stängd. Istället måste/får Runmaröborna kasta återvinningsbart material, tidningar, kartonger, glas- och plåtförpackningar, bland soporna. Skälet till detta uppges vara att det är för dyrt att transportera returmaterialet in till fastlandet.

Stämmer dessa uppgifter är det uppseendeväckande på flera
sätt: Det kan inte vara dyrare att transportera sorterat återvinningsmaterial
än rena sopor. Alla, även Runmaröborna, betalar en insamlingsavgift redan när
de inhandlar respektive förpackning. Tvingas man till att kasta sina använda
förpackningar bland soporna får man betala två gånger, dels när man köper varan
som ligger i förpackningen dels för sophämtningen. Sammanfattningsvis är det
anmärkningsvärt att skärgårdsborna behandlas annorlunda än kommunens
fastlandsboende.

 
Med hänvisning till det ovan anförda ställer jag följande
frågor till ordföranden för Samhällstekniska nämnden – STN:

  • Stämmer det att insamlingen ar
    återvinningsbart material (tidningar, kartonger, glas- och plåtburkar)
    upphört på Runmarö?
  • Anser du att det är viktigt att vi
    hushållar med våra gemensamma resurser?
  • Anser du att skärgårdsborna skall
    behandlas annorlunda än de som bor på fastlandet?
  • Finns det planer på att också försämra
    annan samhällsservice i skärgården? 

Mats Skoglund (v)

 

40 + BLEV – 26

I 2006 års valrörelse utlovade Värmdös moderater att satsa ytterligare 40 miljoner kronor på skolan.

Skolans ekonomi är svårt ansträngd så för många föräldrar och skolfolk var det säkert svårt att motstå ett sådant vallöfte. Moderaterna gick fram lavinartat och tillsammans med övriga borgerliga partier styr det gemensamt nu Värmdö.

När alliansen väl kommit till var det helt andra tongångar som gällde i stället för 40 nya miljoner skall det sparas 7,2 miljoner kronor i år (2007) och ytterligare 19 miljoner kronor 2008.

Det skall sparas på allt inom skolan och förskolan. Det mest upprörande, förutom själva lögnen, är att stora besparingar skall göras på barn och ungdomar i behov av särskilt stöd.

Vänsterpartiet har en helt annan politik i stället för att luras och spara på våra barn och ungdomar satsar vi rejält på skolan. För att få mindre barngrupper inom förskolan, fler vuxna inom skolan och högre löner för personalen är (v) beredda att höja skatten. Våra barn som är en investering i framtiden är för oss inga besparingsområden.